Tänk om det vara hade varit lätt.
Tänk om jag hade haft allt perfekt.
Tänk om jag hade haft det på ett sätt.
Tänk om svaret från mig någon gång va korekt.
Tänkt om mitt liv hade varit så lätt.

Ja tänk om allt hade varit så lätt... jag hade inte tackat nej till det.
Mitt liv känns inte bra... inte det minsta... Mamma hon slutar aldrig att klaga.
det känns som han bara finns där för att vara missnöjd... Hon beter sig inte alls bra.

Ett tag trodde jag faktiskt att jag såg bra ut... med det värkar som om det va en lögn.
Det värkar som om jag fortfarande är det tjocka Prick korven. som inte kan ett skit.

Det känns om halva jag inte lever längre. det känns som om jag inte orkar leva.
Det kanske är som en blomma som man plockar. Leva, inte leva, Leva, Inte leva, Leva......
och det bara fortsätter hela tiden Leva, inte leva, Leva... och jag kan inte få det att sluta.
Och jag har inte någon aning vilket svar som kommer att vara det sista bladet...

Maybe I just need to see the Daylight.
And leave it all behind.

Jag kanske bara måste ta det lungt i sommar. kanske måste få lite sol.
vet inte hur mycket sol jag kommer få när jag står och jobbar i det jölma fryshuset
hela sommarn...